Sitter och skriver lite på mitt inlägg om 2009, hur året varit. Tänkte köra på två delar. Halva året på ett inlägg å andra på nästa.

Är inne på februari månad. Som är en av de bästa månaderna. Jag lärde känna Annas toalett. :)
Nä men, det var då jag & Anna träffades och lärde känna varandra.
Ärligt talat, det här året har bestått av att rensa bort det jag inte behöver i mitt liv.

Jag har inte många nära vänner, men de jag har, betyder allt. Jag skulle gå genom eld & vatten för dem (för de mesta) Jag kan se dem i min framtid, alltid.... Always friends heter det va?
Även att jag kommit fram till vilka som är bra och vilka som inte alls är bra för mig.

Anna som jag inte ens känt i ett år, betyder så fruktansvärt mycket för mig. Jag berättar i princip ALLT för henne. Hon vet precis vad jag tycker och tänker. På många sätt är vi lika varandra. Och på många sätt inte alls. Men tur är ändå att jag älskar henne trots sätten där hon inte alls är lik mig på ;)

Emma som jag fick ett särskilt band för redan 2003, så liten och oskuldsfull hon var. Vi behöver inte träffas eller höra av varandra varje dag, vi vet ändå vart vi har varandra. När hon behöver mig, släpper jag för det mesta allt jag sysslar med och springer till henne. Jag är så rädd om henne och jag vet inte alls vart jag hade varit om hon inte fanns där. Hon har ställt upp för mig på sätt, som ingen annan kunnat göra. Hon har fått sitta och vara livrädd för att jag skall göra slut på allt. Hon har tagit hand om mig när tårarna sprutat och livet varit skit.
Ja, hon är mitt allt och jag hoppas att hon och jag kan köra motorcykel tillsammans när vi är runt 80 års åldern.

Linda träffade jag första gången när hon var en liten blond skit. Vi körde Sikta mot stjärnorna, vi gosade med djuren, vi gick på stadsfesten tillsammans. Vi gled ifrån varandra när vi flyttade från tjädervägen. Men -06, den sommaren hittade vi tillbaks till varandra. Och än står vi bredvid varandra, lika säkra som alltid.
Vi har bråkat, vi har hatat. Men vi kommer alltid tillbaks till varandra. Vi bor ett stenkast från varandra, ses inte så ofta just nu, men vi har perioder då vi umgås dagligen. Hon är helt enkelt en bra människa och jag vill inte förlora henne.

Linnea är tjejen som jag lärde känna under min dåliga period i mitt liv. Vi festade och var helt jävla sjuka tillsammans. Nu har hon flyttat till Sundsvall, vi hörs knappt, men hon sitter säkert i mitt hjärta.

Det är mina absolut bästa vänner. Människor som jag är enormt rädd om, och skulle jag kunna, skulle jag ge dem hela min värld.
Det är dessutom dom som vet allt om mig. Vet hur jag fungerar och hur jag är funtad som.

Sen har jag såklart andra vänner som också kan betyda lite mer än andra. För att ta ett exempel, så har vi Micke.... Han är hur jävla underbar som helst.

Men som sagt. Jag har funderat, haft mina upp och nedgångar i livet. Och tagit avstånd från dem som t.ex tror sig veta allt om mig, osv..

När det handlar om att veta allt om mig, hur jag är funtad som... Handlar det absolut inte om min tid, när jag var i ett dåligt förhållande. För det berättar jag för alla. Det är ingenting jag hemlighetshåller. Alla bör veta vilket jävla svin han är och vad han har gjort.
Det handlar mycket om hur min uppväxt varit, in i djupet, hur jag är som människa. Vad jag har för åsikter och vad jag tycker och tänker. Och det, mina kära läsare, det vet inte många.......