Jag ger det ett nytt försök. Jag satt och hade skrivit en hel massa, och jag klumpedunsen nummer ett råkade göra så jag tog bort hela jävla skiten.

Sitter i soffan och njuter av ett glas vitt, har ju trots allt semester och då måste jag få kunna ta det lugnt å mysa EN kväll. =)

Fixade lite i köket idag med kaklet. Bild kommer en vacker dag när ni får se resten av lägenheten. ;)

Var på Sälsten idag med Emma och Hugo. Sabine befann sig där en kort stund och senare kom syster med barn förbi. Fick lite färg på axlarna, och det är ju bra. Att det kommer nånstans iaf. Jag sa ju att jag skulle va snygg i sommar, så det är bara o fortsätta steka då...

Imorgon skall en fin och underbar person begravas. Och tyvärr kommer jag ej att delta. Mest för att jag vet hur jobbigt det är, hur svårt det är med begravningar. Och sen har det med att jag vill minnas Karin som levande. för jag vet att begravningen annars kommer sätta sig i huvudet på mig och jag kommer ha svårt att minnas henne levande. För mig kommer hon alltid vara levande. I mitt hjärta. Älskade Karin. <3

Men över till något annat.

Jag är så grymt jävla lycklig. Jag har verkligen träffat någon som ger mig allt jag vill ha.. Jag behöver inte ens säga åt han att nu vill jag ha en kram. Jag bara får det mitt i allt. Å pussar får jag hur mycket som helst. Och det allra bästa. När jag ska sova vill jag vara nära, och det är alltid han som kommer nära. Oh det är så underbart.

Han är så jäkla snäll, omtänksam. Det känns iaf som att han bryr sig om mig och att han tycker om mig. Bara jag tänker på honom så pirrar det i magen. Å när jag inte är med honom, saknar jag honom, även om han precis har gått. Så fruktansvärt förälskad är vad jag är. Förstår inte hur jag kan förtjäna att få vara med någon så himla underbar som han är. Jag älskar dig Andreas. När du kom in i mitt liv, så har jag förstått hur det känns att verkligen vara omtyckt. <3