Halv ligger i soffan och har en extremt jobbig smärta i min arm. Fått nån inflammation i den och är sjukskriven veckan ut. Tur det bara är två pass jag missar.

Fick jätte, jätte tråkiga nyheter igår. En fin vän till mig har lämnat denna jord. Hon valde det själv verkar det som. Och det gör så ont. Jag tänker tillbaks på de senaste gångerna vi träffades. När du var upp hit. Du var så glad, och du pratade varje gång om att du egentligen skulle vilja bo här. Vi träffades med hundarna, du verkade så lycklig.
Jag fattar inte varför du tog det här beslutet. Jag förstår verkligen inte.
Jag blir frustrerad. Du kanske fick bort ditt eget lidande, men alla som är kvar då. Rickard, din familj, din hund, dina vänner....................
Jag hoppas så innerligt att du funnit den frid du sökte efter.
Jag kommer aldrig glömma dig, du är för evigt inristad i mitt hjärta. Always and forever Karin.